Hur går en DBS-operation till?
En patient som är färdigutredd och klar för operation läggs in på neurologklinikens vårdavdelning en till två dagar före operationen. I vissa fall görs en sista skattning av patientens tillstånd av sjukgymnast eller DBS- sjuksköterska. Dagen innan operationen tas blodprover och patienten bedöms av en narkosläkare. Från och med hösten 2011 gör vi alla DBS-operationer med patienten sövd under hela ingreppet.
Operationen inleds kl. 08.00. Patienten sövs, och om huvudet skall rakas görs detta nu (detta bestäms av kirurgen i samråd med patienten före operationen). En stereotaktisk ram sätts därefter fast i skallbenet. Denna ram utgör det instrument som kirurgen använder för att med stor precision nå det förutbestämda målområdet i hjärnan. Därefter görs en undersökning i magnetkamera. Magnetkamerabilderna tas in i ett datoriserat navigationssystem där kirurgen identifierar målområdet och en säker bana för elektroden in till målområdet, som inte passerar några känsliga strukturer.
Själva inläggandet av DBS systemet börjar 11.00. Ett eller två ca 5 cm långa snitt görs i huden och ett eller två 14 mm stora hål borras i skallbenet. En båge med ett riktinstrument för att leda elektroden fästs i ramen och en 1,3 mm bred elektrod förs ned till målet i hjärnan. Elektroden fästs med en liten platta i borrhålet och kopplas till en tunn förlängningskabel som dras under huden ned till bröstkorgen. Ett sex cm långt hudsnitt görs strax nedanför nyckelbenet där en ”ficka” för neuropacemakern skapas under huden. Kabeln kopplas till en neuropacemaker som läggs ned i fickan. Såren sys därefter ihop. När operationen är avslutad väcks patienten från narkosen och flyttas till uppvakningsavdelningen, Niva. Dagen efter operationen återvänder patienten till neurologavdelningen. Vissa variationer kan förekomma men vanligen sker proceduren i enlighet med vad som beskrivits ovan.
Vad händer efter operation?
De flesta patienterna är i det närmaste återställda dagen efter operationen, men en del äldre patienter med Parkinsons sjukdom kan behöva en dag till för att återhämta sig. Normalt stannar patienten för återhämtning på vårdavdelningen i ca 3–5 dygn. Under denna tid görs normalt en kontrollröntgen av elektrodläget.
I bland får patienten en viss symtomlindring p.g.a. den lilla svullnaden i hjärnan som uppstår omkring elektroden i samband med operationen. Ibland upplever patienterna även lättare koncentrationsproblem, lite ökad trötthet och lättare problem med att hitta ord. Detta försvinner när svullnaden avtar. De tre första veckorna efter operation ska patienten ta det lite lugnt, t.ex. inte köra bil, därefter finns inga restriktioner.
Efter fyra veckor kommer patienten tillbaka till DBS-enheten för att starta och ställa in den elektriska stimuleringen. Vi avvaktar dessa fyra veckor för att eventuell svullnad utmed de inopererade elektroderna ska ha hunnit lägga sig.
Bor man långt ifrån sjukhuset ordnas boendet med övernattningar på patienthotellet. I vissa fall kan man bli inlagd på neurologavdelningen. Behandlingen startas upp av DBS-sjuksköterskan via en ”handdator”.
Det område i hjärnan som stimuleras kan ändras beroende på vilka stimuleringskontakter som aktiveras. Storleken på området, strömstyrkan samt stimuleringsimpulserna längd och frekvens kan också varieras.
Vid dystoni och Parkinsons sjukdom kallas man åter för uppföljningsbesök vid tre, sex och tolv månader efter operation. Det är viktigt med uppföljande kontroller och eventuella justeringar då man vanligen inte får full effekt av behandlingen förrän efter 6–12 månader efter operationen. Vid essentiell tremor räcker det oftast med årliga uppföljningar. Neuropacemakerns batteri räcker i 3–7 år, beroende på hur stark stimulering man behöver för optimal symtomlindring. När batteriet är slut byter man ut dosan, den del som ligger på bröstkorgen. Denna operation görs i lätt narkos och tar ca 20 minuter. Vårdtiden är 1–2 dygn.
Viktigt att tänka på som ”DBS-patient”
Efter en DBS operation skall du kunna fortsätta med ditt liv utan att behöva ägna DBS-behandlingen så många tankar. Det finns dock vissa saker som man behöver känna till, särskilt vid andra kontakter med sjukvården.